10 apr. 2016

Jag var med på en förlossning!

Jag har varit med om något stort och omvälvande, någon annans förlossning. Jag har fött fem barn men kunde inte alls föreställa mig hur det är att vara vid sidan om. Att vara den som ska vara stark och stödja den blivande mamman. Kunna prata åt henne när smärtan är intensiv. Hjälpa henne att ta beslut och säga - det är snart färdigt, när panikkänslorna säger - jag vill inte mer. Torka en svettig panna - en förlossning är som att springa ett maraton.

Det var en fatastisk upplevelse! Och jag vill vara med om det igen :)

I måndags kväll vid ca 19:30 körde jag en tjej till förlossningen. Jag blev sedan kvar och fick se en fantastiskt fin och välskapt pojke födas kl 23:02. Helt otroligt! Vad vi kvinnor kan och vad våra kroppar kan. Vilken urkraft!

Det är stort att jag fick vara med och stödja på det sättet jag kunde. Ett par händer att hålla i och krama hårt när värkarna pinade kroppen. När den lille äntligen kom ut storgrät jag precis som när mina egna barn fötts. Bara jag tänker på ögonblicket när jag såg den lilla varelsen i barnmorskans händer och hörde honom skrika... bara tanken får mina ögon att tåras igen. Så fantastiskt!

Att man kan bli så känslomässigt berörd av ett barn till någon bara känt en kort tid. Det var en mening med att vågar vägar korsades och jag tror att det är meningen att jag ska finnas med i denna lille pojkes och hans fantastiska mammas liv ett tag, så länge jag behövs. Det är stort. TACK M för att jag fick dela detta med dig.

Jag med en perfekt pojke 4050 g och 52 cm lång, född kl 23:02 den 4/4 och jag har varit *stöd vid förlossning* för första gången. Jag hoppas det inte var sista för det var helt fantastiskt!




Efter förlossningen fick jag dela fin-fikat med den nyblivna tvåbarnsmamma. En annorlunda situation, men jag har själv delat en sån bricka med min mamma och min kära vän Kamilla, när mina tvillingar föddes utan en närvarande pappa. 

Efter att ha varit med vid sidan om så tycker jag inte att någon ska behöva gå igenom en förlossning ensam. Ingen! Det är inte rätt - ensam är INTE stark.

Kl 2:00 på natten åkte jag hem och sterilduschade med Descutan eftersom jag skulle opereras morgonen efter. 5 h sömn blev det och det var så värt det.

Märkligt att förlossningen satte igång och att det precis blev klart innan min operation. Gud är god! 


Jag är ännu en erfarenhet rikare TACK

Ibland kallas stöd vi förlossningen för *Doula Det är en kvinna som ger en födande kvinna och hennes eventuella partner kontinuerligt emotionellt stöd under en förlossning.

#blogg100
#doula

2 kommentarer:

  1. Va häftigt, kan bara ana vilken otrolig upplevelse det måste varit ! Hade ingen aning om att det fanns doulaversamhet .....eller känner du mamman och valde hon att ha med dej ? Ha en fin start på veckan . Kram Bittan

    SvaraRadera
  2. Men åh vilken upplevelse! Jag skulle också stortjutit om jag varit på plats, fast det gör jag iof sig nästan av at bara läsa det du skrivit. :-)

    SvaraRadera